Day 24, Sedona to Phoenix

Har fått rutin på det här nu. När vi vaknat startar Iris det stora grötkoket. Dan flyttar bilen från en wifi vänlig plats till en som är bättre ur rökhänseende. Det ryker mest vi först starten på morgonen och inte så värst mycket då heller. På en parkering med hundra bilar skulle man nog kunna skönja några i lovart. Om det inte är väldigt kallt då alltså. Iris har hittat en gammal indian by som hon vill kolla närmare på. Vi försöker göra som man ska och boka tid. Funkar dåligt så vi gör som vi brukar och åker dit på vinst och förlust. Det funkar och vi får en underbar dag i solen. Två par jobbar där och sköter guidningen. Väldigt trevliga är dom. Vi får se rester av bostäder som är 900 år gamla. Sen fick vi se ristningar och målningar som var betydligt äldre. Allt var intressant och vi är helnöjda.

Nu har vi gott om tid för att ta oss till Phoenix där vi vill vara på Fredagskvällen. Iris hittar en alternativ väg som ska leda oss genom några mindre byar. Är det något vi gillar så är det små byar på landet där tiden stått still. Ganska snart lämnar asfalten oss. Vi åker vidare på grusväg. En skylt säger ”on your own risk” men inte låter vi oss hindras av det. En stund senare stannar vi för att försöka fota själva ”risken”. Direkt utanför vägbanan stuppar det säkert hundra meter ner, nästan lodrät. Lite skrämmande men vi åker vidare. Snart blir vägen sämre och farten minskar. Vid ett vägskäll måste vi bestämma oss för om vi ska ta den bättre av vägarna som på kartan inte ledde någonstans eller den sämre som skulle ta oss tillbaka till civilisationen. Vi väljer den sämre och nu börjar det bli spännande, vägen håller standard som en helkass väg på Island eller en skogsväg i april i Sverige. Alltså ganska jobbig körning nu. Efter en stund måste vi ge upp. Vägen stiger kraftigt med nästan ingen grus mellan vassa stenar. Ytan är så ojämn att vi kanske inte skulle ha markfrigång så det räcker. Vi har redan varit på gränsen med markfrigång och fäste och att fastna här vore inte bra. Långt från all civilisation. Nu har vi ju tur som vanligt, just här finns det en lite möjlighet att vända hela ekipaget och snart är vi på kontrakurs. En timme senare pustar vi ut och är väldigt nöjda med att rulla på asfalt igen. Faktiskt så nöjda att vi rullar hela vägen till utkanten av Phoenix. Där står vi nu på en parkering med bra wifi och har fuskat med snabbmat på gallerian här inne. Imorgon ska vi kolla på Phoenix. Sov gott!

Now we have a good routine in our camping life. When we wake up, Iris starts great porridge cooking and Dan move´sthe car from a wifi friendly place to one that is better suitable for heavy smog. It smokes most first when we start in the morning. Well Iris has found an old Indian village that she wants to check into. We try to do what they say you should that is to make appointment But with no luck as we don’t have right phone number we just do as we usually do, we take the change. It works, the road is open and now there is no crowd at all so we get a tour almoste for us self’s and we have a wonderful day in the sun. There are two very nice couples working there as a care takers and guides, They are retired but travel and work at different Natural History Association’s in the states. We'll we saw some remnants of homes that are 900 years old and were 2 stories high. Then we see carvings and paintings that were considerably older. (There are pictographs and petroglyphs at the Palatki site, including some that predate the cliff dwellings. Many of the pictographs on the rock walls are from the Sinagua. However, those created by peoples of the Archaic period in North America include some of the more abstract pictograph symbols and drawings that are 3,000 to 6,000 years old, and some of the petroglyphs, estimated to be 5,000 to 6,000 years old.)[2] . Everything was interesting and Iris is in heaven – this just what she always wanted to see. Well she have this dream long time ago to become a archeologist.

Now we have plenty of time to take us to Phoenix where we want to be on Friday night. Iris finds an alternative path that will lead us through some small villages. That’s exactly what we wand small rural villages where time has stood still. We plan camping in one place like that and go to the local pup for food and some beer of course. Pretty soon we leave the asphalt behind us and we go further on the dirt road. A sign says "On Your Own Risk" but we don’t let that stop us, we have driven many strange roads in Sweden and Iceland. A moment later we stop trying to take pictures of the actual "risk". The road is bad dirt road and we are looking down almost a vertical hundred meters down. A little scary but we keep on driving. Remember we are driving with a camper. Soon the road gets worse and the speed decreases. We come to a crossroad and need to decide if we should take the better of the roads on the one that the map says will lead us back to civilization. We choose the worse and civilization and now it starts to get really exciting.

The road holds standard as a very bad road in Iceland or a dirty forest road in April in Sweden. So it´s pretty tough drive right now. After a while, we have no choice than to give up. The road rises sharply with almost no gravel between the sharp rocks. The surface is so uneven that we might not have ground clearance so that's enough. We have already been on the verge and getting stuck here would not be good at all. Away from all civilization, with no mobile connection and no one knowing where we headed..Now we have luck as usual, right here, there is a little opportunity to turn the whole combination, that is RV, and soon we are on the opposite course. An hour later we puff out and we are very pleased to roll on asphalt again. Actually, so pleased that we roll all the way to the outskirts of Phoenix. Where we are now in a parking with good wifi and has cheated with a fast food in the mall here. Tomorrow we will check what Phoenix has to offer. Sleep tight In the civilization.:)